Hon sitter mitt emot mig. Ser mig i ögonen och gestikulerar intensivt med händerna medan hon pratar. Jag nickar bekräftande. Så tystnar hon – ler sitt nästan tandlösa leende och ögonen glittrar skämtsamt. ”När du är klar med intervjun ska jag sjunga en sång för dig och du ska filma med kameran” översätter tolken. Först nu förstår jag det som jag nyss suttit och nickat jakande till.
Vårt samtal fortsätter i samma stil. Vi pratar båda med händer, fötter, gester och ögon. Det är nästan så att vi glömmer att den andra inte förstår.
Läs resten av min artikel om Lali i IM:s tidning
Medmänsklighet.
....och ja, när ni ändå är i farten kan ni ju läsa resten av tidningen också - tema Rättvis Handel :)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar