Kudos till Johan Wissman, Emma Green och Alhaji Jeng som tillsammans med 124 andra idrottsmän och kvinnor uppmanar Kina att lösa Tibetfrågan och stärka de mänskliga rättigheterna i landet. Kravet framförs i ett öppet brev till Kinas president Hu Jintao. Brevet är författat tillsammans med tyska Amnesty och Internationella kampanjen för Tibet. Nu väntar jag med spänning på Kinas reaktion...
Läs mer i Svenska Dagbladets eller Aftonbladets webbupplagor.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
"Civilkurage"? Nej, det tycker jag inte. Populistisk och oinsatt, dels i hur Kinas (Tibet inräknad) verklighet ser ut idag, dels att Dalai Lama faktiskt eftertryckligt bett väst att INTE störa OS med protester, utan låta hela det Kinesiska folket få glädjas åt att vara värdland och låta dessa spel vara en festlighet. Diskussioner kan man sköta vid annat tillfälle har han sagt.
SvaraRaderaGenom denna typ av protest fjärmar man snarare inte bara ledarna utan hela det Kinesiska folket från diskussion.
Jag gör inte allting rätt i mitt liv och det får gärna folk påpeka för mig, på tu man hand där vi kan både lyssna och tala, och förstå varandras åsikter och där jag både kan lyssna till kritik men även få förklara mig om hur det blivit som det blivit och vad min plan är för att bättra mig.
Men om jag bjuder in folk på kalas hemma hos mig och någon _då_ inför alla mina gäster börjar påpeka mina fel, blir jag inte glad eller sugen på att lyssna och diskutera. Om det hände dig, skulle inte du finna ett sånt beteende förolämpande mot dig som värd, och skulle inte dina andra vänner och gäster känna sig illa berörda över ett sånt beteende? Vore det inte bättre om personen väntade till efter festen när de andra gästerna gått hem, sen komma och besöka dig på tu man hand för att lätta sitt hjärta och framlägga sina klagomål eller påpekanden till dig?
Nej, jag ser inte dessa idrottsmän och kvinnors agerande som civilkurage, utan bara som plumpt och ociviliserat.
Jag vet inte om det är någon större mening att svara en man som är av åsikten att kritik inte bör framföras offentligt... Lustigt att du trots dina principer framför din åsikt om att idrottsmännens initiativ är oinsatt och populistiskt... En aning inkonsekvent...du borde kanske ha kontaktat dem personligen - alternativt kontaktat mig personligen (men, men... att vara konsekvent och att leva som man lär är inte helt enkelt...det är jag den första att erkänna)
SvaraRaderaMen eftersom jag är av den motsatta åsikten... att konstruktiv kritik mycket väl kan framföras inför allmänhetens ögon... välkomnar jag ändå din kommentar. Kritik som framförs på det sätt som du beskriver kan vara till stor nytta för ”sändare och mottagare” som båda sannolikt kan lära av varandra, men varför förvägra allmänheten möjligheten att också lära sig något?
Brevet som idrottsmännen skrivit lyder som följer:
Dear Mr. President Hu,
We all hope that the Olympic Summer Games in China will be a great success and that the Olympic ideals will come to life.
That is why we are asking you:
• to enable a peaceful solution for the issue of Tibet and other conflicts in your country with respect to fundamental principles of human rights.
• to protect freedom of expression, freedom of religion and freedom of opinion in yourcountry,
including Tibet.
• to ensure that human rights defenders are no longer intimidated or imprisoned.
• to stop the death penalty.
China is the focus of worldwide attention. Your decision on these issues will determine the success of the Olympic Games and the image the world will have of China in the future. We are asking you to respect human rights in China in order to achieve lasting peace and reconciliation.
Källa: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3175&a=812969
Detta brev är formulerat i samarbete med Amnesty som knappast kan beskrivas som oinsatta i frågor gällande mänskliga rättigheter. Givetvis kan de göra misstag…men oinsatta skulle åtminstone inte jag kalla dem.
I mina ögon föga kontroversiellt och väl överensstämmande med Dalai Lamas egna uttalanden i samband med OS. Jag låter följande länk tala för sig själv:
http://www.timesonline.co.uk/tol/news/world/asia/article3562971.ece
Ibland är liknelser mycket användbara för att förtydliga en åsikt eller ståndpunkt... Men ibland skänker liknelsen snarare ett löjets skimmer över det som man vill förmedla. Att likna OS med en privat fest är ett föga övertygande argument. OS är ingen privat middagsbjudning för av Kina utvalda gäster. Det är ett offentligt arrangemang och att vara värdnation är ett hedersuppdrag som förpliktigar. Den nation som känner sig mogen att axla detta ansvar - oavsett om det är Sverige, Kina eller något annat land - torde också klara av att ta emot berättigad kritik.
Observera att det inte på något ställe i brevet talas om ett "fritt Tibet".
Personligen är jag av åsikten att det kan vara OK att delta i årets OS, eller att följa tävlingarna som åskådare förutsatt att man inte gör det oreflekterat och väljer att blunda för de övergrepp som faktiskt pågår med den lama förevändningen att OS och politik inte hör ihop. Allt som påverkar våra levnadsförutsättningar är politik och för tibetaner i och utanför Tibet är OS en unik chans att nå ut med budskapet om hur de upplever sin situation. Detta är inte ett tillfälle som man kan förvänta sig att de skall förbise (givetvis håller jag med Dalai Lama om att det bör ske med ickevåld och dialog). Som en av mina tibetanska vänner uttrycker det. "Det här är vår chans att uppmärksamma omvärlden på vad som pågår...efter OS kommer Tibetfrågan åter att falla i glömska och gömmas i den sk mediaskuggan. Om du, bästa Per, kände dig hotad till livet på grund av din etnicitet eller dina åsikter är jag inte säker på att du skulle utrycka dig lika kategoriskt. Men jag kan ju ha fel...
Thereisa,
SvaraRaderaJag skall försöka fatta mig kort, fast jag vet att jag har svårt med det. :) Å ena sidan vill jag inte skriva så mycket att du inte orkar ta in det, men inte så lite så du missförstår vad jag menar. Det är lätt att läsa in känslor i en text, då du inte hör min röst. Jag försöker faktiskt yttra mig så objektivt jag kan, utan skäll eller hat eller vrede eller nåt sån. Jag bara säger det jag tycker, det jag tycker mig se. Och det jag ser är folk som har skygglappar på och kan bara fokusera på det som är populärt för ögonblicket, utan att faktiskt ta reda på lite mera fakta och tänka efter innan dom handlar. Jag försöker se det i ett större sammanhang.
Men jag tror inte att jag har bara rätt... liksom alla är även jag begränsad i min insikt om allt som sker och kan ske.
Jag har aldrig sagt att kritik aldrig skall kunna framföras offentligt, utan att det finns rätt och fel plats och tid och sätt.
Jag talar nu inte om Amnesty, utan liksom du i din blogg om just dessa idrottspersoner när jag kallar det populistiskt och oinsatt. Visst, Amnesty är insatt i de mänskliga rättigheterna. Men det handlar inte bara (som du verkar mena) om att vara insatt i mänskliga rättigheter, utan det är ett mycket mycket större komplex som måste tas in i räkningen. Jag tycker bl.a. att Amnesty borde veta att om man verkligen vill få en konstruktiv dialog och en faktiskt förändring till stånd, inte minst i Asien, så finns det betydligt bättre sätt att gå tillväga. Det finns mycket mycket mer att balansera in ekvationen. Amnesty kunde gärna överlämna detta brev själva, men att blanda in idrottare för att få lite mera spin tycker jag är dåligt och sänker seriösiteten i det dom framför.
Du får ursäkta mig, men i ljuset av verkligheten i världen och i Kina upplever jag inte dessa idrottares protester som populistiska. Man kommer hem och får en klapp på axeln och ett "fan, va stolt jag är över dig, va starkt att stå upp för Tibet. Kudos!". Jaha, och? När stod dom upp för flyktingar till Sverige som utvisas på ett sätt som klart strider mot FN's konventioner, till fängelse eller död? Eller hur vi nekar papperslösa flyktingar sjukvård, trots att vi förbundit oss att ge dem vård? När stod dom upp för Nigerias befolkning eller var / när har dessa 3 idrottspersoner protesterat mot Burmas militärregering som snor katastrofhjälpen avsedd för befolkningen och sen nu debiterar befolkningen för den lilla hjälp dom fick, eller regeringarna i Etiopien, Eritrea, Turkiet, Ryssland, Vit Ryssland, Georgien, Turkmenistan, Israel, etc. etc som samtliga gör grava övertramp mot mänskliga rättigheter och stora missförhållanden i sin inre (och yttre) politik, med bristande yttrandefrihet, fängslande av oliktänkande, ockupation och förföljelser av minoritetsbefolkning? Flera av dessas statsöverhuvuden eller statsrepresentanter fanns ju på plats i Beijing, så varför inte ta tillfället? Att på det sättet att endast protestera mot värdlandet tycker jag är ohyfsat och oseriöst. Men nej, just Tibet är populärt. Man vinner några poäng i hemlandet med att vara politisk korrekt och just nu är det politiskt korrekt att fokusera på Tibet här i Sverige och övriga Väst. Att sen Turkiet har ett utrotningskrig mot Kurderna eller hur Israel ockuperar och misshandlar den Palestinska befolkningen eller att Ryssland fängslar eller mördar oliktänkande spelar ingen roll. Det hör inte hit. Dom kan vi hutta åt när det blir deras tur att ha OS. Nej, jag upplever inte dessa tre idrottare värda något "kudos".
Men om nu OS är ett internationellt forum för att passa på att kritisera en regerings inre politik - som du verkar mena - varför bara angripa värdlandets politik och inte även de övriga gästande ländernas politik? Det fanns ju statsöverhuvuden eller statsrepresentanter för flera länder vid och inför invigningen. Varför då inte passa på att inför världen protestera mot Svenska missförhållanden, att avvisningar av flyktingar här ofta strider mot FNs konventioner och kritiseras av Amnesty? Eller mot USA eller mot Israel eller Iran eller Afghanistan eller Etiopien eller mot sydamerikanska länder som utrotar eller tvångsförlyttar sin urbefolkning? Nu när nästan alla länder var bekvämt samlade, varför inte passa på? Förklara för mig varför inte, om nu OS är ett politiskt forum och ett bra tillfälle att kritisera ett lands inre politik?
I artikeln du hänvisar till, ber Dalai Lama att en internationell utredning ska ta reda på vad som faktiskt händer i Tibet.
Men det är inte samma sak som att ta OS som tillfälle att protestera kring Tibet frågan. Han har som sagt tvärtom bett väst att _inte_ på något sätt använda OS som forum för protester. Han har sagt att västs protestaktioner faktiskt snarare förvärrar situationen än förbättrar den. Och jag tror han vet vad han talar om. Detsamma har även andra i Kina sagt, som faktiskt är insatta i situationen. Men vad spelar verkligheten för roll, när vi kan få en klapp på axeln o känna oss stolta för att ha protesterat ändå? Att situationen inte blir bättre utan kanske sämre är ju inte vårt fel då, eller?
Att du inte förstår liknelsen jag gjorde beror kanske på att du kanske inte riktigt förstår hur Kinas befolkning ser på OS, utifrån Asiatisk kultur.
"Om du, bästa Per, kände dig hotad till livet på grund av din etnicitet eller dina åsikter är jag inte säker på att du skulle utrycka dig lika kategoriskt."
"och för tibetaner i och utanför Tibet är OS en unik chans att nå ut med budskapet om hur de upplever sin situation"
Tibetaner är inte hotade livet på grund av sin etnicitet. Visst, jag säger ingenting om Tibetaner eller andra Kineser som protesterar. Men mig veterligt är inte Johan Wissman, Emma Green och Alhaji Jeng Tibetaner...
Dom är gästande idrottare från Sverige som ska representera Sverige. Vill dom ge stöd åt Tibetaner eller sydamerikas indianer eller kvinnorna i Kongo-Kinshasa eller Kurderna eller Palestinierna så får dom gärna göra det. Som privatpersoner. Men det är dom inte i detta sammanhang. Kinesiska folket ser faktiskt inte dessa tre personer som privatpersoner då dom agerar såhär, utan som en del av Svenska OS truppen, representanter för Sverige. Och jag håller med. I officiella sammanhang låt våra officiella representanter representera Sverige. Sina privata åsikter kan dom yttra i ett annat sammanhang än när dom representerar Sverige.
Och för övrigt så _har_ jag blivit hotad pga mina åsikter vid några tillfällen. Dessutom har jag som barn i Sverige upplevt mig trakasserad av Svenskar pga min etnicitet... jag är uppvuxen i USA och att komma hit som 10-åring 1968 var inte kul... man stod inte högt i kurs för att man bröt på Amerikanska och fick skäll och hot och spö av vuxna (!) människor för vad Nixon och USA gjorde i VietNam... helt absurt! "Djävla Amerikan. Stryk ska du ha!" bara för att jag bröt. Du skulle bara veta. Till sist när jag var 13, 14 fick jag komma till en talpedagog och kämpade hårt för att bli av med min brytning enbart för att slippa dessa trakasserier. Men det var först när jag kom till gymnasiet med helt nya människor som inte visste om min bakgrund som jag fick slippa hot och spö. Så _viss_ insikt har jag i frågan i alla fall.
Sen kan jag tillägga att i min vistelse i Kina träffade jag många Tibetaner boendes i Tibetanska områden och som var helt nöjda med tillvaron och ansåg sitt liv mycket bra. Men visst... alla är inte nöjda (och inte heller alla Han-Kineser) och dom får gärna protestera. Men vad har det med dessa tre Svenskars protest att göra? Vi pratar faktiskt om SVENSKAR som protesterar och inte Tibetaner eller Han eller Yi eller Hmong eller andra Kineser. Eller menar du att dessa tre Svenskar protesterade för att de kände sig hotade till livet pga sin etnicitet? Din vändning av frågan är lite långhugget.
Det finns mycket ont i världen med många regeringar som gör saker som jag inte anser är bra och jag yttrar mig gärna mot det och gör det jag kan för att få en ändring, men jag tror på att det finns effektiva sätt och ineffektiva sätt, sätt som faktiskt har en chans att få till stånd en förändring och andra som bara är spel för gallerierna i bästa fall och i värsta fall kan göra situationen värre. Och jag anser att det finns en tid och plats för var sak.
Eller ska varje världskupp i fotboll, golf eller ishockey inledas med protester mot värdlandets inre politik? Varför stanna där? Varför inte melodifestivalen? Finns det något Europeiskt land som inte fått kritik från Amnesty? Varför undertecknar inte sångarna dessa innan dom går upp på scen på Melodifestivalen? Låter det absurt? Men varför är det då så självklart att man ska göra det nu på detta OS? Vad är den faktiska skillnaden?
Missförstå mig rätt: Kina idag är inte perfekt. Men jag vidhåller att om man faktiskt vill ha resultat bör man tänka på var och hur man gör det man protesterar. Kina har utvecklats mycket vad gäller öppenhet de senaste 30 åren och fortsätter att utvecklas i en positiv riktning. Men man kan inte stövla in och tro att ett flertusenårigt system och kultur ändras över en natt. Hur länge har _vi_ i Sverige haft en faktisk demokrati med skydd för det mänskliga rättigheterna? Har vi det tillfullo än idag? Inte enligt Amnesty. Hur perfekta är vi i väst att vi kan sätta oss på höga hästar? Jag har mer förtroende för Hu Jintao än för många andra världsledare och tror faktiskt att han har en intelligent plan för sitt lands framtid och faktiskt vill väl. Det är ingen lätt uppgift och han måste gå metodiskt fram för att nå ett bättre mål i slutändan. Han har själv sagt att vissa saker måste ändras, men inser att det tar tid. men det inser inte många i väst, vad det verkar. Jag måste säga att jag har större förtroende för honom än på våra Svenska politiker, för att inte tala om Bush eller EUs parlament.
Du väntar med spänning på Kinas reaktion på brevet. Jag kan avslöja för dig vad den är. Mina Kinesiska vänner både i Kina och i Sverige tycker som jag att det är plumpt och oinsatt och ociviliserat och de känner sig personligen kränkta. Andra känner sig hotade och rädda och tror att väst hatar dem och vill starta krig mot Kina. Vad gäller regeringens agerande så kan det en tid vara hårdare koll där nu och kanske blir det lite svårare för en utländsk medborgare att få röra sig fritt där en tid framöver, tack vare våra protester. Det var mycket friare i Kina för ett år sen än vad det varit sen Västs protester och attacker mot den olympiska facklan började... Det sista regeringen vill är att få en domino effekt som i forna Sovjet som bara trasar sönder landet i kaos istället för att skapa snälla demokratier. Sovjet föll... är det bättre där nu? Nej, knappast. En stor diktatur har bytts ut mot flera mindre stridande diktaturer. Och folket har inte fått det bättre.
Den Kinesiska regeringen kommer däremot att fortsätta att utveckla Tibet och hela landet ekonomiskt och fortsätta utveckla hela landet mot ett mer öppet samhälle. I sin takt, på sitt sätt. Dom har kommit långt och kommer att komma mycket längre.
Nåväl, jag har inte tid med detta. Tyvärr. Jag skriver långsamt så detta har tagit mig hela dagen i anspråk. Mitt svar är inte fullkomligt, men jag hoppas det räcker för att du ska förstå vad jag menar, hur jag tänker. Du får gärna tycka annorlunda.
Hoppas du har kul med att njuta av OS. Själv är jag totalt ointresserad av sport och följer inte spelen alls. Men när du reflekterar - som du hoppas folk gör - så reflektera över _alla_ staters ageranden. Och reflektera över att det kanske finns en tid och plats för lek och en tid och plats för diskussioner. Eller borde vi ha passat på och lämnat in protestbrev mot även de andra samlade statsledarna där? Och ska vi göra det på Melodifestivalen och världskuppen?
Jag önskar dig allt gott!
Ja... sådär jäääääävla kort blev det inte... :D
SvaraRaderaFan, jag vet inte hur många gånger jag läst och läst om, ändrat och kortat. Men i min försök att korta ned ser jag nu ett fel:
SvaraRadera"Du får ursäkta mig, men i ljuset av verkligheten i världen och i Kina upplever jag inte dessa idrottares protester som populistiska."
Det ska vara:
"Du får ursäkta mig, men i ljuset av verkligheten i världen och i Kina upplever jag inte dessa idrottares protester som seriösa och insatta, utan som populistiska."
eller kort versionen:
"Du får ursäkta mig, men i ljuset av verkligheten i världen och i Kina upplever jag dessa idrottares protester som populistiska."
Men nu blev det mittemellan. Förlåt.
Det kanske finns fler liknande, men nu är det förbi midnatt och jag har använt hela dan till detta och måste faktiskt sova nu.
Hare bra!
Ett sista PS om en sak som stör mig... rubriceringen...
SvaraRaderaPå vilket sätt är det "civilkurage" av dessa 3 svenska idrottspersoner?
Civilkurage innebär att man står upp och yttrar sig i en situation trots att man själv då riskerar allvarliga repressalier.
"Att ha civilkurage [...] leder ofta till att man anses som förrädare. Civilkurage kan ofta stjälpa karriären, leda till avsked från sitt arbete, eller i värsta fall fängelsestraff." som Wikipedia uttrycker det. Samtliga definitioner jag funnit poängterar just detta att civilkurage är när man agerar i en situation på ett sätt som kan leda till repressalier av någon form, ofta hårda samt att man känner till dessa risker och agerar _trots_ hotet om repressalier.
Vad riskerade dessa tre personer?
För att citera den SvD-artikel du hänvisar till: "...enligt Stefan Lindeberg, ordförande för SOK, Sveriges olympiska kommitté, riskerar de inga straff.
– De är fria som individer att ha sina åsikter. Jag har absolut inga problem med att de ger uttryck för sina egna uppfattningar, säger han."
I Aftonbladets artikel står det:
"Friidrottslandslagets förbundskapten Thomas Engdahl anser inte att det är något kontroversiellt med att tre svenska friidrottare tydligt tar avstånd från den kinesiska regimen.
– Vi har inte satt upp några sådana restriktioner inför OS, säger han till TT."
Dom riskerar inte sitt jobb, straff, domstol, fängelse, hot, förföljelse, förlorade vänner eller förhållanden eller ens lönesänkning... dom riskerar ingenting. Så hur var det civilkurage?
Vare sig man håller med om protesterna eller inte, kan det inte ses som civilkurage det dessa tre Svenska idrottare gjorde då dom riskerade ingenting genom att underteckna detta brev. Snarare, om något så tvärt om. Dom i allmänhet som inte ignorerar agerandet hyllar det. Så hur var det civilkurage?
Nåväl, nu har jag sagt mitt :)
Allt gott och lycka till!
mvh
Hej igen!
SvaraRaderaOm en sak är vi i alla fall eniga – så väldigt kort blev det ju inte – ditt inlägg :) :).
Vad riskerade Wissman, Green och Jeng? Att bli kritiserade och kallade okunniga och populistiska kanske :). Nä men skämt åt sido: Jag vill inte verka spydig eller så men ang betydelsen av ordet civilkurage så bör du nog läsa igenom wikipedia en gång till för om vi ska gå efter deras definition, som ligger ungefär i linje med min egen, så kan idrottspersonernas beteende mycket väl beskrivas som civilkurage. ”Att ha Civilkurage innebär att ha mod att stå för sin mening även när det innebär en personlig risk (…)” utesluter på intet sätt att det kan vara civilkurage att stå upp för sin mening när det inte innebär en personlig risk….
” Beteenden förknippade med civilkurage kan därför inte bara försätta individen i farliga situationer utan i vissa fall stjälpa karriären, leda till avsked från arbetet, eller än hårdare sanktioner, som fängelsestraff eller utvisning.” Observera ordet kan – beteendet måste inte i varje enskilt fall försätta en person i en farlig situation.
Om jag förstått dig rätt anser du att idrottsstjärnorna plockar billiga poäng på att uttrycka en för tillfället populär åsikt vilket skulle stå i motsats till att visa civilkurage… Men för att åter citera den källa du hänvisar till: Politisk korrekthet kan i vissa avseenden anses vara motsatsen till civilkurage, medan civilkurage i andra avseenden kan vara helt i linje med vad som anses politiskt korrekt.
Så oavsett om idrottsmännen/kvinnorna riskerar något för egen del kan deras beteende vara uttryck för civilkurage. Det är en bedömningsfråga. Du har gjort din bedömning och jag har gjort min.
Men för att återgå till det som enligt din mening är grundsatsen i att visa civilkurage. Att riskera något för egen del så håller jag inte med dig om att detta är den fullt ut politiskt korrekta vägen som idrotsstjärnorna har valt. I så fall skulle väl sannolikt fler än tre ha valt att skriva under?
Så över till en annan av dina frågeställningar: När stod dom upp för flyktingar till Sverige som utvisas på ett sätt som klart strider mot FN's konventioner, till fängelse eller död? Eller hur vi nekar papperslösa flyktingar sjukvård, trots att vi förbundit oss att ge dem vård? När stod dom upp för Nigerias befolkning eller var / när har dessa 3 idrottspersoner protesterat mot Burmas militärregering som snor katastrofhjälpen avsedd för befolkningen och sen nu debiterar befolkningen för den lilla hjälp dom fick, eller regeringarna i Etiopien, Eritrea, Turkiet, Ryssland, Vit Ryssland, Georgien, Turkmenistan, Israel, etc. etc
Ja du Per, det har jag faktiskt ingen aning om :) och jag tycker heller inte att det är helt relevant kritik i sammanhanget. Det är alltid lätt att klanka ner på den som försöker göra något genom att peka på allt som personen INTE gör. ”Jaha så du försöker vara miljövänlig genom att handla ekologiskt och åka kollektivt, men du har ju köpt svenska växthustomater som faktiskt kräver mer energi än importerade från Spanien – ha vilken dubbelmoral! ”Skadeglädjen är den enda sanna glädjen… Som du själv skriver, ingen av oss är perfekt, och jag är av åsikten att det faktum att vi inte kan och vet allt inte skall stoppa oss från att försöka förbättra världen och oss själva. Man måste börja någonstans och som idrottsstjärna är kritik mot Kinas kränkningar av mänskliga rättigheter framförd i samband med OS en början lika god som någon annan. Visst – man skulle kunna önska att de även skapade opinion i de frågor som du nämner – men det faktum(?) att de inte(?) gjort det (ännu) förringar inte det som de faktiskt gör. Så länge man inte nöjer sig med att har gjort och slår sig själv för bröstet och slår sig till ro så behöver man heller inte sparka på sig själv (och andra) för det man ännu inte har gjort…. Om det skulle visa sig när det är dags att summera deras livshistorier att undertecknandet av detta brev är det enda som dessa personer någonsin kom att göra för att ”förbättra världen” – ja då kommer jag att ge dig rätt – då var det populistiskt. Den som lever får se…
Så över till nästa frågebatteri ”Men om nu OS är ett internationellt forum för att passa på att kritisera en regerings inre politik - som du verkar mena - varför bara angripa värdlandets politik och inte även de övriga gästande ländernas politik? Det fanns ju statsöverhuvuden eller statsrepresentanter för flera länder vid och inför invigningen. Varför då inte passa på att inför världen protestera mot Svenska missförhållanden, att avvisningar av flyktingar här ofta strider mot FNs konventioner och kritiseras av Amnesty? Eller mot USA eller mot Israel eller Iran eller Afghanistan eller Etiopien eller mot sydamerikanska länder som utrotar eller tvångsförlyttar sin urbefolkning? Nu när nästan alla länder var bekvämt samlade, varför inte passa på? Förklara för mig varför inte, om nu OS är ett politiskt forum och ett bra tillfälle att kritisera ett lands inre politik?”
Ja, varför inte? Från mitt håll är det fritt fram…kritisera på du bara :). Jag har kan inte minnas att jag har sagt något om att man BARA får kritisera Kina… Själv har jag varit inblandad i en kampanj som riktar sig till sportklädesföretag och Internationella Olympiska kommittén och lyfter fram situationen i klädindustrin i ett flertal länder som tex Turkiet och Bangladesh för att nämna några… Relativt naturligt är det väl dock att organisationer och personer väljer att fokusera på frågor som har en tydligt koppling till OS (vilket ju både sportklädesproduktionen och Kinas hantering av mänskliga rättigheter har i mina ögon), men om du vill lyfta fram en annan fråga så kör på!
Ang Dalai Lama så tolkar vi hans uttalanden på olika sätt. Jag anser att han faktiskt skapar opinion och uttalar sig ”i samband med OS” i den redan nämnda artikeln. Tror inte att vi kommer längre på det området.
Ang liknelsen och asiatisk kultur så kan det mycket väl vara så att min bristande förståelse kan spela in, men asiatisk kultur är inte synonym med kinesisk kultur. Här i Indien har jag inte hört någon säga att man inte skall lyfta Tibetfrågan eller andra MR-frågor i samband med OS och detta är ju också Asien.
Hurvida tibetanerna är hotade på grund av sin etnicitet eller inte har vi – som om så mycket annat – olika åsikter om. Jag har inte varit i Tibet så jag är såklart inte lika säker som du på hur situationen där ser ut, men jag känner många exiltibetaner och bland dem fd politiska fångar. Visst är det så att deras berättelser inte är den enda sanningen. Medvetet eller omedvetet skildrar vi ju alla världen ur vårt perspektiv… Men lika som du refererar till dina kinesiska vänner så refererar jag till mina tibetanska dito. Enligt dem kan många tibetaner leva ett fridfullt liv i Tibet så länge de förnekar Dalai Lama, sin tro och sin kultur. Men om du är tibetan och dessutom för fram dina åsikter lever du farligt. Visst är det så att varken jag, Wissman, Green eller Jeng är tibetaner, men är det fel att stå upp för den som personligen är belagd med munkavel? (Ja, jag vet – du anser inte att de är belagda med munkavel…men åter igen, det anser de tibetaner som jag träffat.)
Tillsist kan jag bara uttrycka sorg över att dina kinesiska vänner känner sig så kränkta. Det är såklart varken målet eller syftet med protesterna och kampanjerna…..Jag kan inte uttala mig för andra som driver kampanjer, men personligen ser jag inte världen i svart och vitt och Kina som boven i dramat, men det kan inte hindra mig från att kritisera det som jag tycker verkar fel. Ömma tår finns det överallt och även om det såklart är viktigt att tänka sig för innan man driver en kampanj så går det heller inte att tassa som katten runt het gröt hela livet (då menar jag inte att det är det du gör, utan att det är så jag skulle uppleva mig om jag aldrig vågade ta ställning av rädsla för att kränka andra – även om jag är medveten om att kränkning aldrig är fruktbart är det svårt att försäkra sig helt mot att andra inte skall känna sig kränkta).
Jag är medveten om att jag inte svarat på alla dina frågor och argument…men tiden räcker inte till. Dagens ”att göra lista” är lång. Men tack för en spännande diskussion och lycka till med dina förehavanden i Kina!
(Jag orkar inte läsa igenom så jag bjuder på alla ev syftningsfel och andra tokigheter)
Hej igen Theresia,
SvaraRaderaTack för ditt svar.
" ”Att ha Civilkurage innebär att ha mod att stå för sin mening även när det innebär en personlig risk (…)” utesluter på intet sätt att det kan vara civilkurage att stå upp för sin mening när det inte innebär en personlig risk…."
Hur du får den slutsatsen förstår jag inte. Läs hela definitionen, och även på andra ställen. En definition är just en beskrivning av de kriterier som måste uppfyllas för att en sak skall kunna kallas (i detta fall) civilkurage.
Om inga hot om repressalier finns behövs det inget mod (kurage) att yttra sig. Civilkurage är definierat som "när man agerar _trots_ risk för repressalier."
Hur man kan tolka Dalai Lama's uttrycklig uppmaning i bl.a. CNN intervju att INTE använda OS som forum protestera till att betyda något annat än just det förstår jag inte.
Med Asiatisk kultur kanske jag var lite för bred. Jag tänkte inte på Indien. Förlåt.
Men länder som Kina (inte minst och viktigast i denna situation), Japan, Korea är kulturen så att de ser sig som faktiska värdar och de besökande deltagarna som gäster. I deras tankesätt är just min liknelse om festen där gäster verbalt angriper värden en väl illustrerande liknelse för hur dom faktiskt ser på sin roll och de besökande idrottarnas roll i OS. Dom är värden som ordnar en fest. Och dom tar detta djupt personligt. De ser dessutom ett sånt beteende som ofattbart ohyfsat och det förvärras av att man singulärt riktar sig mot enbart värden. Deras bild blir att väst är gränslöst ociviliserat.
Visst finns det Tibetanska-, Han-, Yi- mfl Kineser som fängslas, men inte pga av sin enticitet utan pga sin politiska aktivitet (som du själv skrev: dina vänner var _politiska_ fångar, inte _etniska_ fångar).
Det är inte för att de är t.ex. Tibetaner, utan pga sitt agerande som strider mot lagen och anses hota den inre stabiliteten. I Hitlertyskland fröföljdes t.ex. Judar oavsett om dom var laglydiga eller inte, enbart pga sin etnicitet. I Kina förföljs inte laglydiga Tibetaner eller Hmong eller Dai eller andra Kinser bara för att de tillhör en viss etnisk folkgrupp.
Ej heller förföljs de för sin religion. Det finns munkar, nunnor och kloster i full funktion i Kina och dessa lever och agerar helt öppet i sin religion sen 80-talet då Kina började sin stora förändringsprocess och kloster återuppbyggdes med stöd av den Kinesiska staten.
Faktiskt har detta ökat.
Inte minst har man senaste åren som bieffekt insett att de olika regionernas unika kultur är en bra källa till ekonomisk utveckling genom turism för de olika regionerna. T.ex. Tibet har inte så stora möjligheter till annan inkomst och där sker nu iom järnvägen som byggts från Beijing till Llasa en stor satsning på turism, där andra Kinser kommer för att få uppleva Tibetansk kultur.
(Som parantes om religion vill jag gärna peka dig till den MongolKinesiska sångerskan Sa Dingding som vunnit flera utmärkelser i Kina och fått representera Kina utomlands i olika stora situationer. Hon är konvertit till Tibetansk Buddism och i sin musik och inte minst sina musikvideos öppet hyllar sin tro. Du kan se några på hennes myspace sida http://www.myspace.com/dingdingsa )
Så nej... dom personer du nämner förföljs inte pga sin kultur, religion eller etnicitet, utan de som fängslas fängslas pga agerande som strider mot lagen och anses hota landets stabilitet och frid. Och där får staten stöd från majoriteten av befolkningen i Kina om hur oroligheter i olika regioner hanteras. Även Tibetaner i Tibet ger stöd, då dom faktiskt inte vill ha individer som stör ordningen eller skapar en hotsituation i sitt hemland.
Det finns väldigt mycket att utveckla vad gäller denna tanke på stabilitet där man satsar på en lugn utveckling, men jag ska inte ta upp det annat än vad jag nämnt: man vill inte göra samma misstag som Sovjet gjorde, utan vill att landets utveckling mot öppenhet ska faktiskt fungera och låta det hellre ta längre tid än riskera kaos. Dom har kommit långt under 30 år nu och kommer att fortsätta framåt.
Man ska vara medveten om att Kina's politiska och sociala struktur är inte bara ett resultat av Mao's Kommunism. Det finns ingen principiell skillnad mellan Mao's Kina och Kejsardömets Kina. I grunden är både den ekonomiska, politiska och sociala strukturen samma. Så det man har att arbeta med är inte en förändring av vad Mao införde, utan en förändring av många tusen års historia.
Däremot är det STOR skillnad på Kina idag efter det Deng startade för 30 år sen och Kina före Deng. Och Hu Jintao fortsätter på samma linje och går även mycket längre i sitt arbete att lyfta Kina från det det har varit i tusentals år till att bli ett modernt samhälle.
Men det innebär även att man måste arbeta inom denna kultur där Kina folkhjärta är ett kollektiviskt snarare än individualiskt synsätt på sig själva och sin plats i samhället... "det som är viktigast är vad som är bäst för samhället och för nästa generation, inte vad som är bäst för mig just nu." Man har ett uråldrigt kollektivistiskt tankesätt i Kina som vi inte riktigt kan förstå. Men det märks i parker, på restauranger (där det är självklart att man äter ihop), eller på trottoarerna som på morgnar blir plats för gemensam tai-chi och på kvällar blir till dansbanor. Man lever verkligen ihop som grupp och att inte delta är det som mer än annat utmärker oss utlänningar... att vi står vid sidan om istället för att delta är väldigt konstigt för dem.
Sist och absolut viktigast, för detta är just det centrala i min kritik från första början:
"Tillsist kan jag bara uttrycka sorg över att dina kinesiska vänner känner sig så kränkta. Det är såklart varken målet eller syftet med protesterna och kampanjerna"
Ojdå... inte visste vi att våra protester kunde ha sån effekt...
Det är oinsatt. och det är just en av mina centrala punkter i det hela: vill man protestera ska man faktiskt ta in kunskap och tänka efter om det man gör faktiskt får den effekt man vill, eller om det kanske tom kan få en dålig effekt. Denna typ av protester fjärmar det Kinesiska folket från diskussion och skapar mer oro än gott. Det finns rätt plats och rätt sätt att göra något om man vill ha en god effekt. Att inte bry sig om att ta reda på och tänka igenom det i förväg visar att man inte är seriös.
Kineserna känner sig inte bara kränkta, utan många - som jag sa - kände sig faktiskt _rädda_, inte minst under angreppen mot faklan. Dom trodde att väst hatar Kina och att detta faktiskt var försteg mot ett militärt anfall! På fullt allvar! Så istället för att hjälpa t.ex. Tibet så blir det att hela den Kinesiska befolkning sluter tätt och ger fullt stöd till sin regering. Även många Tibetaner i Tibet gör samma sak: de vill inte att några individer skall skapa oro och instabilitet i deras hem. Dom vill ha fred.
Så vi måste faktiskt förstå vad det är för dörrar vi öppnar (i detta fall rädsla) och vilka vi stänger (i detta fall möjlighet till verklig dialog) när vi gör en sak och bedöma om vi kan gå tillväga på bättre sätt.
Annars så protesterar vi för att _vi_ ska känna oss nöjda med oss själva och faktiskt skiter i vad de verkliga konsekvenserna av våra protester är.
Vi yttrar oss för ofta utan att lyssna och utan att respektera verkligheten utan att tänka i ett större perspektiv på vad konsekvenserna blir. _VI_ slipper ju lida konsekvenserna.
Men men, nu är det gjort. Och nu är OS över. Visst var avslutningsceremonin vacker och imponerande? Oj!
Du, tack för denna diskussion, men jag tror jag vill gå vidare nu med andra saker, och antar att du känner likadant. Jag har hört dina tankar och du har hört mina, och därmed är jag nöjd.
Jag önskar dig allt gott!
Here we go again :)
SvaraRadera”Att ha Civilkurage innebär att ha mod att stå för sin mening även när det innebär en personlig risk, förmågan att stå upp för sina värderingar, trots vetskap om öppet eller latent motstånd från omgivningen.”
Ordet även ger betydelsen att civilkurage är att stå upp för sin övertygelse både när det innebär en personlig risk OCH när det inte gör det…. Jag har läst hela definitionen och tycker fortfarande att ordet civilkurage är användbart i sammanhanget. Idrottsstjärnorna stod upp för mänskliga rättigheter när andra valde bort det….vissa med den lama ursäkten att idrott och politik inte hör ihop. Det är för mig feghet och motsatsen till civilkurage… nog om detta.
Dina kinesiska vänner må se OS som en fest där de är värdar och övriga deltagare, publik etc är gäster….men de kan väl ändå inte ha missat att de inte själva valt att vara värdar utan att de valts ut? Som sagt…ett hedersuppdrag som förpliktigar.
Jag skrev inte att jag inte förstod att protester kunde ha den effekten att personer i Kina skulle kunna känna sig kränkta. Snarare skrev jag tvärt om. Att det finns ömma tår överallt och att man detta till trots ibland måste protestera mot tex kränkningar mot mänskliga rättigheter. Däremot är inte syftet med protesterna att kränka någoon (det vore ju fruktansvärt om det vore målet!) utan att skapa diskussion (och det har ju lyckats här i alla fall :) dialog och förändring. Visst är det så att kritik framförd på fel sätt ibland kan vara kontraproduktiv. Där har du en poäng. Men om inte ens kritik på den ödmjuka ton som brevet är författat i kan accepteras av de kinesiska ledarna….då befinner vi oss långt under sandlådenivån. (Att de känner sig kränkta över de mer aggressiva protesterna kan jag förstå, men det är ju inte dessa som vi diskuterar här).
Tack för en hel del intressant information om hur du ser på Kinas historia och utveckling. Ang tibetanernas situation i Tibet så förvånar det mig att du hävdar att de tibetaner som fängslats spärrats in på grund av sitt brottsliga beteende. Många av dem har aldrig fått någon rättslig prövning av sina fall så att hävda att de har begått brott känns lite magstarkt….Det är deras ord mot den kinesiska administrationens….. en del av dem var dessutom små barn när de togs till fånga…
Håller med din om att det känns som om den här diskussionen går på tomgång och för min del kan vi gärna sätta punkt.
Bästa välgångsönskningar,
:D Du kommer hela tiden med nåt som jag har svårt att låta bli att vilja klargöra, vad verkar vara ett missförstånd i vad jag menat. Förlåt, jag vill inte överbevisa, utan endast vara förstådd.
SvaraRadera"Men om inte ens kritik på den ödmjuka ton som brevet är författat i kan accepteras av de kinesiska ledarna….då befinner vi oss långt under sandlådenivån."
Det är inte formuleringen, utan hur det överlämnas: utbasunerat över media, istället för direkt och "privat" och involverandet av OS-idrottare istället för bara av Amnesty.
Det gör att man blir protektionistisk och vill befästa sin position som ledare. Detta är väldigt tydligt i östasien (och förväntas av folket att ledaren gör), men jag har sett exempel på mycket närmare håll.
Där har vår egen statsminister fattat hur man ska göra. Vänstern (ironiskt nog) ville att Reinfeldt skulle öppet ta upp det ena och det andra och han fick mycket kritik för att han vägrade basunera ut i förväg vad han skulle ta upp och hur och när. Sen tog han upp frågor om mänskliga rättigheter i en privat session med Hu Jintao och övriga ledare, som en sann diplomat. Detta togs då mycket bra emot av Kina då han tog upp frågorna på ett respektfullt sätt. Det gjorde att dom är villiga att lyssna på och diskutera med oss. Reinfeldts möte med Hu Jintao fick mycket gott mottagande av det Kinesiska folket, just för att han var så respektfull! Jag fick många väldigt positiva kommentarer av mina vänner i Kina. Det gjorde mig stolt att vara Svensk! Och även dom kände sig stolta över det besöket!
Det är DÄR skillnaden ligger.
"en del av dem var dessutom små barn när de togs till fånga"
Om dom är vuxna nu, verkar detta alltså ha hänt före nutid, dvs t.ex. under Mao eller tiden snart därefter?
Pö om pö sedan Deng Xiaoping har situationen ändrats och idag under Hu Jintao är det helt klart så att de som idag fängslas görs pga sin verksamhet och inte pga sin enticitet eller religion. Och det är väl det som är IDAG som vi ska titta på?
Kina's ledare (inte minst Hu Jintao) har öppet sagt att grova fel gjorts tidigare men att man nu blivit bättre. Han har även öppet sagt att det finns fortfarande mycket mer att göra (dessa är uttalande som skall tas på allvar och vägas in i ekvationen). För min del respekterar jag en ledare som säger just detta: vi har långt kvar att gå, men vi strävar ditåt... hur många gånger har du hör en ledare i Väst säga nåt sånt? Nej, våra låtsas allmänt att dom är perfekta.
Men att lyfta ett land som sedan tusentals år och fram till för bara sådär 20-30 år sen var ett de facto feodalt samhälle och fortfarande idag är i många delar feodalt i folkkulturen / folksjälen tar tid att förändra. Detta förstår Hu Jintao. Detta förstår dock inte många i väst.
Kina har en lång väg kvar att gå, och detta har dom erkänt. Det VI måste erkänna är hur långt dom faktiskt kommit på bara de senaste 20 30 åren!!!
Och att förändringen faktiskt fortgår och accelererar.
Visst, det som hände dina vänner när dom var barn är tragiskt (minst sagt). Och det är ett öde som även många Han Kineser led under kulturrevolutionen, bara för att dom var barn till intellektuella eller till "disidenter" eller till "folkets fiender". Men det vi ska agera utifrån är vad som sker _idag_. Eller hur?
Dagens Kina är inte Mao's Kina. Visst... sörj över det som hänt, men protestera mot det som ÄR och erkänn de framsteg som faktiskt görs idag för att föra landet framåt mot större frihet och öppenhet, även om det ännu finns en bit kvar på den vägen.
Det var länge sen som Kina gjorde avbön för kulturrevolutionens övergrepp. Det är kanske dags att även vi släpper det?
Hare bra
Per
:D
SvaraRaderaDet såg mycket kortare ut i kommentarsrutan än vad det visar sig vara på sidan sen... :D
Okej, sista inlägget för min del :) (med en brasklapp ifall du återkommer med något otroligt kontroversiellt)
SvaraRaderaJag talar inte om kulturrevolutionen och Maos tid.... För att nämna ett välkänt exempel så var Panchen Lama 6 år när han tillfångatogs så sent som 1995. Hittills har den Kinesiska administrationen inte lämnat något besked om vart han befinner sig.
Ang överlämnandet av brevet så är det väl bara att konstatera att vi har olika syn på det. Tyst diplomati i all ära....men jag tror i ärlighetens namn inte att den typen av politik leder någonstans om det inte samtidigt finns en stark och öppen opinion i frågan (vilket förutsätter att personer som tex Green, Wissman och Jeng tar bladet från munnen). Med risk för att göra en långsökt parallell och falla på eget grepp: Om jag som individ i det tysta försöker påverka en makthavare, företagsledare eller politiker är det föga sannolikt att han/hon kommer att ändra ett kontroversiellt beslut endast på grund av mina argument. Men om han/hon vet om att det finns en stark folklig opinion som går i linje med det jag uttrycker är påverkansmöjligheterna större... Det har jag sett otaliga exempel på... Men visst jag förstår vad du säger. Det är viktigt för Hu Jintao och delar av den kinesiska allmänheten att inte tappa ansiktet och när de känner sig kränkta är de benägna att ännu hårdare försvara sin ståndpunkt oavsett om den är vettig eller inte... Frågan är bara om man ska lägga sig för den typen av argument i det här fallet. Du verkar tycka det, jag är av en annan åsikt. :)
Avslutningsvis så har jag hittat åtminstone en punkt där jag håller med dig. Det är beundransvärt och starkt av Hu Jintao att inte bara lyfta fram det som har förändrats i Kina utan att också vara ärlig med att det finns många brister kvar som han avser att åtgärda.
Punkt slut? ;)
"Punkt slut? ;)"
SvaraRaderaJo, vi säger så nu :)
Ha det jättebra!
Per